Efter drygt en veckas rehab av foten så verkar allt vara på banan igen. Massage, lugna favoriter och ökad dos ingefära var bästa medicinen. Ett mirakel.
Det är kanske lite tidigt att ropa hej, men foten känns mycket bättre. Några missade långpass och fem dagars helvila gjorde t.o.m. att huvudet började längta efter löpning igen.
Nu kan kurvan bara peka uppåt och skiter allt sig så kan jag alltid hitta en ny hobby. Spela bongotrummor kanske?
Februari blev i och med denna komplikation inte alls som planerad. Jag har gott om tid att komma ikapp som tur är. Det är 6 månader kvar till UTMB.
Tjenare, skulle vilja hör dina tankar om dina adidas boston pjuks.
Jag har lika dana och är väldigt ny i ultravärlden. Jag har oftast sprungit med minimalistiska skor, men har väl ändrat uppfattningen lite om dämpade skor.
tycker du att dom är tillräckligt dämpade för att springa riktigt långt med eller kör du på ännu mer dämpade skor på dina ultrapass/lopp?
Jag skall säga att jag är väldigt nöjd med komforten på dom, men är osäker på om man behöver mer dämpning.
Med vänlig hälsning, Mattias
Halloj, Boston 5 är nog den modell jag sprungit mest i de senaste 3 åren. Tycker de är perfekta på asfalt, grusvägar, motionsspår och tidslopp inomhus (24 timmar som mest hittills). Ovandelen är luftig vilket gör att fötterna inte kokar när man springer långt. Dämpningen är mjuk utan att bli svampig.
Jag har inte testat så många maximalistiska skor. Hoka Clifton funkade inte alls för mig, främst för att de var för smala. När jag springer på stigar är det trail- eller hybridskor som gäller. Totalt har jag kanske 5-7 olika skor som jag roterar. Sedan kör jag tåstrumpor för att minska skav.
Okej, tack så mycket för ett bra svar!