Om jag hade sprungit Lidingöloppet idag så hade det blivit ett PB. Det är jag helt säker på. De senaste månadernas rännande i skogen och backtrampande börjar ge resultat. För en månad sedan sprang jag de 22 sista kilometrarna på banan med en helt annan känsla än tidigare. I torsdags avverkade jag en halvmara på 1:53 utan att egentligen anstränga mig speciellt mycket.
Terränglöpning är fantastiskt kul.
Jag gillar dig terränglöpning.
Jag är glad att jag hittade dig.
Note-to-self: Spara denna känsla till mörkare dagar.
