Det finns ett plagg som hängt med mig nästan hela mitt löparliv. Den vita långärmade tunna och svala tröjan från Craft införskaffades till mitt första marathon. Stockholm Marathon 2010 blev en svettig historia där andra varvet promenerades till stora delar. Jag gick omkring och svor för mig själv i värmen.
Sedan dess har tröjan fått förtroendet under flera lopp. Den skulle säker ha en hel del roliga anekdoter att berätta om den kunde det. Mycket glädje men även uppgivenhet har vi upplevt tillsammans.
Så fort är riktigt soligt åker den på. En vit långärmad tröja är det perfekta plagget under längre strapatser på sommaren. Den skyddar underarmarna från direkt solljus och jag tycker man känner sig allmänt svalare. Jag antar att den blockerar en del UV-strålar också. På våren och hösten har den funkat bra som ventilerande lager under t-shirten.
När man springer på asfaltens vita streck under en gassande sol får man nästan lite Badwater-vibbar. Det är kanske inte det mest smickrande plagget på en farbror. När tröjan blir blöt/svettig förvandlas den till ett genomskinligt korvskinn. Funktion får gå före fåfänga denna gången.
Den börjar blir noppig och missfärgad efter alla äventyr. Passformen är inte den bästa heller. Förra året försökte jag köpa en ny men fick reda på att inte fanns några att få tag i längre, så jag antar att den får hänga med ett tag till.
Jag och min vita långärmade tröja har bland annat sprungit Jättelångt, AXA Fjällmaraton, mitt första 100 miles-lopp, GAX 100 och den får kanske hänga med till Chamonix i augusti.
Det är kul med oväntade favoritplagg. Har själv en sån fast i bomull (jag köpte i Asien som skydd mot solen) och den används nästan alltid då jag är passiv i solen istället för att hålla på med sololja. Kan inte minnas att jag bränt mig med den på; Den släpper igenom lagom med UV-stålar. Bra tips. Ska börja kolla efter en syntet för löpning också.
Har även en tunn i merinoull, men den ger inte riktigt samma svala känsla.
Jag har ett par kalsonger, svarta i bomull, som hängt med sedan mitt första maraton i Stockholm 2003. De används bara vid långpass och tävlingar (vilket inte blir så ofta) men nu börjar tyvärr slutet närma sig även för dem. Kul med plagg som får hänga med länge!
Så länge sakerna håller ihop är det onödigt att byta ut dem 🙂