Springer till det sista backpasset på gymmet. Känner mig jäkligt rock’n’roll med mina “gymskor” i en systemkasse.
På vägen möter jag en bekant.
– Hörde att du ska springa det stora loppet.
Senast vi sågs var på Johan Johanssons UTMB-föreläsning efter AXA Fjällmaraton förra året. Jag hade sprungit mitt långsammaste lopp någonsin, han var missnöjd med sin topp 20-placering. Efter föreläsningen sade jag att jag nog inte skulle söka till UTMB trots att jag hade poängen. Det var för svårt att få till en bra träning i Stockholm.
– Ja, det blev inte riktigt som jag tänkt.
– Hur känns benen?
– Vet inte riktigt. Försöker så gott jag kan här på ön.
– Du vet väl att det är utförslöpningen som tar död på benen.
Det rådet fick jag för 3 år sedan när vi träffades för första gången. Och det är fortfarande det som känns svårast att få till på ett vettigt sätt när man inte kan träna vid några större berg.
– Vart är du på väg nu?
– Till gymmet för att backträna…
