Tillbaka till millennie-jeansen

En av anledningarna till att jag började med löpning var nog att trivselkilona började bli för många. Jag fick panik när jag såg bilder på mig själv. Jeansstorlekarna blev större varje gång jag skulle handla nytt. Favvotischorna började sitta som korvskinn.

Vikten rasade snabbt det första året. Sedan planade kurvan ut. Det blev en klassisk ”Jag springer för att kunna äta vad jag vill”. Matvanorna har ändrats med tiden, men jag har en bit kvar när det gäller den biten. Det slarvas fortfarande alldeles för mycket.

Efter 4 års träning kan jag glatt konstatera att jag utan problem kommer i mina jeans från millennieskiftet. På den tiden var jag en vegetarian med full koll allt… Trodde jag i alla fall.

Viktmässigt är jag inte riktigt tillbaka. Fördelningen av kilona är annorlunda, mindre fett och mer muskler antar jag. De senaste åren har löpningen inte alls handlat om viktminskning för min del. Det har mer blivit som att andas.

Duscha med jeans

Duscha med jeans på. Inga konstigheter.

Trevlig helg!

Kristian

Om Kristian

Jag gillar att springa, helst långt. Ibland blir det ultralångt. Löpning är helt klart den bästa terapin och jag har tydligen en hel del att reda ut. Följ mig på Twitter, Google och Facebook.

Prenumerera på inläggen via RSS, Feedly eller e-post.

  • morpac

    ”Det har mer blivit som att andas.”

    🙂