Åland Marathon – Bambi på hal is

Det var inte lilltån utan vädret och en överambitiös utgångsfart som blev avgörande faktorer i årets Åland Marathon. Marathondistansen ville lära mig en läxa igen helt enkelt.

När vi kom till Mariehamn var vägarna snömoddiga och blöta. Vid starten var det 5 minusgrader och allt hade frusit till is. De två första kilometrarna av loppet gick på oplogade gång- och cykelvägar. Väl ute på landsvägen blev underlaget frost och blankis.

Allt kändes toppen i 15 km. Tån gjorde inget väsen av sig. Jag var som en kalv på grönbete efter löpuppehållet och hade svårt att hålla nere tempot. Solen sken och landskapet gnistrade.

Några kilometer innan vändningen började greppet på vägen bli sämre. Man var tvungen att vara på helspänn och konstant jaga bättre fäste. Vissa uppförsbackar kändes riktigt jävliga.

Halvmaran passerades på 1:51. Vid 22 km fick jag nackspärr p.g.a all anspänning. Tempot sjönk en aning men jag hoppades fortfarande på en bra sluttid. En haltimme senare tog all energi plötsligt slut. Mitt vänstra knä började göra mer och mer ont. 90 minuters misär följde.

Mörka tanka varvades med mer konstruktiva. Frustrationen växte när alla började springa om mig. Kylan gjorde sig påmind och som tur var kunde jag sätta på mig en vindjacka som jag knutit runt min midja vid starten.

Tiden rann iväg snabbt när jag var tvungen att promenera mer och mer. Till slut kom jag i mål på min näst sämsta marathontid, 4:11:45.

På hemresan blev jag riktigt seg och väl hemma spenderades kvällen halvsovandes i soffan. Jag har nog aldrig varit så sänkt som efter ett lopp som efter Åland Marathon.

Lilltån tog en hel del stryk av loppet, men är på bättringsvägen igen.

Lärdomar

• Nike LunarElite har värdelöst grepp på vinterväglag.
• Det går åt otroligt mycket extra energi om man saknar grepp, hälsenorna tar dessutom stryk.
• Ta alltid med utrustning för värsta tänkbara scenario.
• Allt kan hända under 42,195 km. Glöm aldrig att ett marathon avgörs den sista milen.

Arrangemanget

• Banan borde ha sandats eller preparerats på något annat sätt. Det kändes inte så kul att halka omkring på vägen när det kom mötande bilar osv.
• Ljummen sportdryck, saltgurka och kaffe satt fint som vanligt.
• Jag saknade goodiebagen med Paf-buffen.

Säsongsavslutningen blev en väckarklocka. Jag har inte haft någon riktigt plan i år och det har märks.