Detta var första veckan där jag kände att jag kunde springa på som vanligt. Det blev ett distanspass och två transportlöpningar innan helgens långpass.
I torsdags glömde jag mina löparstrumpor hemma så jag passade på att gå till den närmaste sportbutiken för att spana in utbudet. Inga tåstrumpor så långt ögat kunde se. Av nostalgiskäl fastnade jag för kompressionsstrumpor från Seger.
När jag började med löpning nötte jag ut ett antal par Seger-strumpor. Det var innan jag upptäckte Injinji. Och kompressionsstrumpor slutade jag med ungefär i samma veva.
Tyvärr har kompressionsstrumpor inte riktigt levt upp till mina förväntningar. Så var det även med detta par. Därför har calf guards blivit min räddning under långa lopp de senaste åren.
Igår sprang jag mitt första långpass sedan UTMB. Det blev ett trevligt socialt långpass från Farsta Strand till Medborgarplatsen. Ekolöpet, som eventet hette på Facebook, hade samma tema som Ecotrail-loppen som finns i vissa Europeiska städer.
En fin sightseeingtur som tog oss förbi en radda vattendrag: Magelungen, Drevviken, Flaten, Ältasjön, Ältaån, Ulvsjön, Söderbysjön, Dammtorpssjön, Sicklasjön, Sickla kanal, Hammarby sjö och Mälaren…
Underlaget var en blandning av stigar, grusvägar, motionsspår och lite asfalt.
Det senaste loppen/äventyren benades med gamla och nya bekantingar. Jag träffade faktiskt en som hade upplevt samma deja vu-känsla (p.g.a. sömnbrist/utmattning) som jag hade på slutet av UTMB.
Efter 3 timmar solsken och 27 km nådde vi Medborgarplatsen.
Idag åkte jag och minstingen till Lidingö.
Det var tydligen lite pirrigt att springa med chip och få en egen tid för första gången. Självklart gick allt hur bra som helst.
Veckan avslutades med en återhämtningsjogg med Kent som äntligen fixade en silvermedalj på Stora Lidingöloppet.
Du sprang i princip förbi utanför mig – du skulle kommit förbi och sagt hej! 😉 I och för sig var jag i Berlin då men ändå
Du får hänga med nästa gång istället 🙂