Lopprapport: Personliga Rekordens Tävling

Jaha, då ligger man utslagen på löparbanan efter en 12 timmar lång berg- och dalbana. Hur kunde det bli så här?

12-timmar Personliga Rekordens Tävling

Jag hittade ett bekvämt evighetstempo ganska omgående efter starten. Energi- och saltintaget fungerade som det skulle, trodde jag i alla fall. Kände mig fokusera på helgens uppgift.

Efter ca 3 timmar kom den vanliga dippen. Inget konstigt med det. Den ingår i planen. Men när jag började må illa och känna mig yr efter ytterligare ett tag anade jag oråd. Att delta i Sveriges längsta julbord och må pyton var inte det jag hade anmält mig till.

Räckte inte 2 salttabletter i timmen och sippande på Tailwind? Resorb, blåbärssoppa, lättöl, saltgrogg… Felsökningen fortgick utan resultat. Hjälpsamma medlöpare kom med sina bästa ultratips.

Paus under Personliga Rekordens Tävling

När maratondistansen passerades och klockan hade tickat i 5 timmar så lade jag mig på rygg med benen i högläge. Några minuters paus för att sänka pulsen och lugna tankeverksamheten verkade göra susen.

Väl ute på banan igen började hoppet återvända. Dags att sätta nya mål för sista halvan av loppet. De 51 km som jag hade skrapat ihop hittills var helt klart underkänt. Jag fick sikta på en negativ split. Det är fint har jag förstått.

Mat o dryck Personliga Rekordens Tävling

Christer och de andra funktionärerna serverade det ena klockrena tilltugget efter den andra. Glassen och framför allt smoothien höll humöret på topp. Flowet var tillbaka. Varje halvtimme belönade jag mig med att gå ett helt varv.

Bara 2 timmar kvar till målgång. Dags för slutspurt tänkte jag. Låren hade andra planer. Den smygande krampen gick att hålla under kontroll ända tills yrseln kom tillbaka.

Korridor Personliga Rekordens Tävling

Jag lade mig några minuter igen, men benen blev bara stelare av det. ”Snyggt” tassande ersattes av långsamt strykande längs med väggarna. Jag lyckades dock krama ur mig några snabbare varv innan slutskottet ekade över Tipshallen i Växjö.

Jag ångrade inte en sekund att jag valde 12 istället för 24 timmar denna helg. Det blev inget PB, löpkontot fick nöja sig med 95 km och en bra långpass. Halvvägspasseringen från Bislett är fortfarande det som ska slås.

Tipshallen Personliga Rekordens Tävling

Lärdomar från Personliga Rekordens Tävling

  • Ta aldrig ut ett PB i förskott.
  • Man bli aldrig fullärd som ultralöpare (och tur är väl det).
  • Inomhuslöpning är knepigt för mig som trivs bäst ute i friska luften.

Personliga Rekordens Tävling är ett mysigt och välorganiserat lopp. Helt klart värt ett besök, även om man inte blir garanterad ett personligt rekord.

Tack Christer och ultrafamiljen för denna helg.

Kristian

Om Kristian

Jag gillar att springa, helst långt. Ibland blir det ultralångt. Löpning är helt klart den bästa terapin och jag har tydligen en hel del att reda ut. Följ mig på Twitter, Google och Facebook.

Prenumerera på inläggen via RSS, Feedly eller e-post.