Lopprapport: Skövde 6-timmars 2014

Varv efter varv efter varv… Tidsloppsdebuten på Skövde 6-timmars blev mycket roligare än jag trodde. Jag klarade mitt mål även om det fanns stunder då jag tvivlade på att det skulle gå.

Skövde 6-timmars

Skövde bjöd på solsken och en hel del vind. Jag stod mitt i klungan när startskottet gick kl. 10.00. Planen var att hålla 5:40-tempo från start och ta marathondistansen på 4 timmar. De sista timmarna skulle genomlidas efter bästa förmåga.

Det var svårt att hitta sitt tempo eftersom banan i princip består av ett motlut och en lång nedförsbacke. GPS:en började visa lite fel ganska omgående. Jag försökte hålla koll på tid och distans via skärmen vid varvingen, men efter ett tag orkade jag inte utan körde på känsla. Det blev för abstrakt att tänka på alla parametrar så tidigt i loppet.

Timmarna försvann snabbt till en början. Alla var pigga och sociala. Jag tjatade för mycket om att jag inte lyckades hålla nere tempot. Förlåt.

Efter ca 25 km kände jag att jag var tvungen att sjösätta plan B för att orka hela loppet. Det blev till att gå en kort bit av uppförsbacken för att på det sättet sänka medeltempot.

Banan: Skövde 6-timmars

Halvvägs in i loppet började jag få känningar av ett skavsår på höger fot. Men va’ i helv… Fötterna var insmorda efter konstens alla regler och mina Lunaracer hade hängt med i 50 mil utan några som helst tendenser till skav. Blåsan växte för varje varv (i mitt huvud iaf). Skulle jag stanna och försöka fixa till det?

Jag började vicka på tårna och ändra på löpsteget för att rätta till problemet. Det gick några varv till. Skavet blev inte värre som tur var, så det var väl bara att köra på då.

Varvtider Skövde 6-timmars

Marathondistansen passerades på 4:02:53. Det blev tystare bland löparna. Samtidigt blev jag inte omsprungen lika ofta av racermaskinerna. Alla tampades väl med sina egna demoner. Diagrammet ovan visar mina varvtider jämfört med Sophia (som sprang längst av alla) och Lars (som vann herrklassen).

När det var 30 minuter kvar visste jag att jag skulle klara målet, 60 km.

Stämningen vid varvningen steg när klockan närmade sig 16.00. Publikstödet gav en extra kick. Vid sista passeringen hade jag drygt 6 minuter på mig. Skulle jag hinna spurta runt ett varv till? Knappas, men en till kilometer skulle jag nog kunna plocka.

Tummenupp: Skövde 6-timmars. Obs! Det är inte jag på bilden.

När slutsignalen ljöd stannade alla. Dansstopp. Äntligen var det över. Det blev en lång väntan för oss som hade kommit över halvvägts på banan. Efter ca 20 minuter kom Reima med mäthjulet. Den officiella distansen blev 61,17 km, min klocka visade 63 km.

Energi under loppet

Jag hade med mig två 6 dl-flaskor med Tailwind. Blandningen var lite mer koncentrerad är rekommenderat, skulle gissa på att det var 350 cal/flaska. Ungefär var 3:e varv tog jag med en flaska och drack några klunkar. För att kompensera tog jag en mugg vatten varvet efter. Ibland slank det med något annat ätbart från bordet för att få lite variation.

Efter 4 timmar körde jag enbart det som erbjöds vid varvning: jordnötter, choklad, ägg med sill och kaviar, saltgurka, cola och vatten. Magen höll sig lugn och fin hela loppet, vilket får anses vara ett bra betyg till Tailwind. Energimässigt fick jag ingen svacka heller. Testandet fortsätter.

Panorama: Skövde 6-timmars

Banan

Boulognerskogen är en liten trevlig park, iaf när det är soligt. I år var banan förlängd till 1483 meter. Större delen av banan är på asfalt, resten grusväg. Som jag skrev tidigare så springer man antingen svagt uppför eller utför större delen av varvet, vilket blir småjobbigt i längden.

Arrangemanget

Allt funkade fint under loppet. Det hade kanske behövts toaletter närmare banan. Nu hade jag inte något behov att uträtta där så från mig få arrangörerna ett toppbetyg. Det var lyxigt att man fick behålla hotellrummet (Prisma Hotell) till efter loppet.

Medalj Skövde 6-timmars

Som vanligt var det skoj att träffa allt gött folk i samband med loppet.

Efter loppet

Benen har varit lite stelare än vanligt efter loppet. Mycket beror nog på banans hårda underlag. Skavsåret då? När jag fick av mig skor och strumpor visade det sig inte vara så farligt som jag befarade. Det hade bildats ett par mindre blåsor på insidan av höger fot.

Denna vecka blir lite lugnare. Sedan väntar ett par tuffare träningsveckor igen.

Kristian

Om Kristian

Jag gillar att springa, helst långt. Ibland blir det ultralångt. Löpning är helt klart den bästa terapin och jag har tydligen en hel del att reda ut. Följ mig på Twitter, Google och Facebook.

Prenumerera på inläggen via RSS, Feedly eller e-post.

  • Tailwind Sweden

    Kul att få vara en liten del av din resa och kul att det fungerade bra under loppet. Lycka till under framtida äventyr.

  • Raz

    Tjohoo! Bra jobbat! 🙂

    • Tack. Bra jobbat själv och grattis till 3:e platsen.