Årets första långpass

I lördags stod jag och ca 250 andra löpare vid Slussen kl. 08.30. Detta var tredje gången jag hade möjlighet att vara med på Årets första/sista långpass. Eftersom jag har haft lite problem med höften så tänkte jag inte springa hela sträckan (60 km) i år. Att hoppa av halvvägs skulle räcka fint för att testa hur höften skulle reagera på lite längre nötande.

Förutsättningarna var i stort sett perfekta. Det var några minusgrader, men lite småhalkigt på sina ställen. Många bekanta ansikten dök upp som vanligt när det vankas sociala långpass. Tiden flöt på snabbt i 5:45-gruppen. Första gången jag tittade på klockan hade vi avverkat 17 km. Snart var det bakluckefika, kort därefter kom Järvafältet och Max energidepå.

Jag kände mig alldeles för pigg att lägga av vid Jakobsberg som jag tänkt. Nästa mål var andra bakluckefikat efter 4 mil. Hemfärden därifrån är en enda lång pannbenskrävande raksträckan med många tillfällen att hoppa av. Jag bestämde mig för att ta den enkla vägen vid Islandstorgets tunnelbanestation och åka hem.

Känner mig väldigt nöjd med passet. Det gick egentligen i lite för snabbt tempo för mig, men jag skulle ju inte springa hela sträckan så det funkade ok. Höften har inte klagat än i alla fall, vilket är ett glädjande besked efter 47 km löpning.


Johnny snickrade ihop en liten film som summerar dagen på ett bra sätt.

Snökanoner Hammarbybacken

Jag skippade återhämtningsrundan igår och valde att ta en promenad med familjen istället. Vi avslutade med en inspektion av Hammarbybacken. Snökanonerna jobbade hård för att det ska bli någon åkning i år.

Solnedgång Hammarbybacken

Kristian

Om Kristian

Jag gillar att springa, helst långt. Ibland blir det ultralångt. Löpning är helt klart den bästa terapin och jag har tydligen en hel del att reda ut. Följ mig på Twitter, Google och Facebook.

Prenumerera på inläggen via RSS, Feedly eller e-post.