Tungt pannbandspass

Lugn, jag är på bättringsvägen. Rethostattackerna kommer fortfarande, men jag har smygit igång med löpningen ändå. Under midsommarhelgen sprang jag ett varv runt Tjustvik och Högdalstoppen fick sig ett besök. Helgen kröntes med en spräckt skärm på min Nexus 4:a. Arrggg… så otroligt onödigt.

Idag blev det transportlöpning hem från kontoret. Givetvis glömde jag ta med mig en keps. Eftersom jag saknar en frodig lugg och ögonbrynen inte hunnit bli tillräckligt buskiga måste jag ha något som stoppar svettdropparna från att nå mina ögon. Det var bara att erkänna och införskaffa ett nytt pannband under lunchen.

Vitt pannband med Nike-swoosh

För att samla på mig några extra kilometer tog jag en omväg runt Årstaviken. Den kuperade sträckan på södra sidan är ett riktigt skönt avbrott i plattlöpningen. Sjukuppehållet och packningen gjorde att det kändes riktigt tungt mot slutet. Totalt blev det 14 km solsken.

Svettigt

I huvudet på ett par sköna gubbar

Igår damp det ned ett paket med ett par fina böcker, Doj-Doj av Beppe Wolgers och I huvudet på John McEnroe av Tim Adams. McEnroe-boken tipsade Johan Croneman om i Värvet.

Beppe Wolgers och John McEnroe

Kristian

Om Kristian

Jag gillar att springa, helst långt. Ibland blir det ultralångt. Löpning är helt klart den bästa terapin och jag har tydligen en hel del att reda ut. Följ mig på Twitter, Google och Facebook.

Prenumerera på inläggen via RSS, Feedly eller e-post.